You make me happy.
Ibland känns allting bara så bra.
Tack för såna dagar Gud <3
Tack för såna dagar Gud <3
Have I told You lately that I love You?
Vad ska jag göra när jag sitter här med hjärtat fyllt av kärlek, och inte kan ge det till någon?
Vad ska jag göra när jag har så många kärlekssånger, men ingen att sjunga dem för?
Vad ska jag göra när min kärlek inte räcker över oceaner, så att ni kan känna att jag älskar er?
Vad ska jag göra när min saknad bara växer och växer, men ändå håller jag på att glömma?
Vad ska jag göra när jag inte kan se stjärnorna på natten, för det är då jag tänker på er mest?
Vad ska jag göra, snart brister hela jag.
Mitt hjärta är återigen utslitet, det känns som att någon har stampat, spottat och kastat det vid dikeskanten. Det är dags.
Det här inlägget var för mina barn i Ghana och fotona talar om en bråkdel av alla miljoner saker som jag jättemycket skulle vilja berätta för dem.
"But together we can be alright.
Cause when it gets dark and when it gets cold we hold each other till we see the sunlight.
So if you just hold my hand, baby, I promise that I'll do all I can
Things will get better if you just hold my hand
Nothing can come between us if you just hold, hold my, hold, hold my, hold my hand, hold my hand"
Cause when it gets dark and when it gets cold we hold each other till we see the sunlight.
So if you just hold my hand, baby, I promise that I'll do all I can
Things will get better if you just hold my hand
Nothing can come between us if you just hold, hold my, hold, hold my, hold my hand, hold my hand"
Det brister, för jag liksom älskar dem.
Så fulla av liv, så oehört glada. Det finaste jag någonsin upplevt. Så mycket känslor, känslor som man inte kan förklara. Det gör så ont och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vill så gärna tillbaka och inte låta tiden ta slut, jag vill stanna där för evigt. Bara leva där och vara glad. Så enkelt och så bra.
Förutom att mina känslor för Ghana ligger alldeles vid ytan så har vi haft den första riktiga sommardagen ute och jag har firat min student och allt är egentligen perfekt. Det är bara Ghana som spökar, allting vill bara komma upp idag och få mig att gråta. Har sett nästan 1000 bilder från mitt barnhem idag och det brister, för jag liksom älskar dem.
Njuter sista veckan innan allvaret börjar. "Njut den här veckan, för sen kommer du att få jobba tills benen går av, räcker det?" Citerar Chefen, ehhe ;) Fotboll ikväll och sen ska jag över till Anna för ännu mer känsligheter.
Ciao.
